FAQ Återjordning

Till skillnad från traditionell kistbegravning och kremering undviks användning av balsameringsvätskor och icke-nedbrytbara material. Återjordning minskar koldioxidutsläpp och bidrar till att ge näring åt växtlighet genom den jord som skapas.

Processen tar cirka 40 dagar, beroende på kroppens förutsättningar och omgivande faktorer som temperatur och fuktighet.

Jorden som skapas kan användas för att ge näring åt växter, träd och blommor i privata trädgårdar eller naturliga miljöer (gäller endast i USA). Den kan också gravsättas på en kyrkogård eller i en minnesskog enligt lagstadgade regler (gäller i Tyskland).

Återjordning är lagligt i vissa områden, exempelvis i delstaten Schleswig-Holstein i Tyskland och hittills i 12 delstater i USA. Lagstiftningen varierar beroende på plats, och processen utvecklas i takt med att fler länder överväger att tillåta metoden.

I Tyskland kan jorden gravsättas på utvalda kyrkogårdar som tillåter återjordning. För närvarande är detta möjligt på kyrkogårdar i Schleswig-Holstein, Mecklenburg-Vorpommern och Hamburg. Gravsättningen sker på ett grundare djup än vid traditionell begravning och täcks med ett lager kyrkogårdsjord. I USA är begravningslagen annorlunda och anhöriga kan välja själva var de vill gravsätta jorden. De kan till exempel välja att donera jorden till ett särskilt naturskyddsområde i Seattle.

Återjordning är en av de mest miljövänliga begravningsmetoderna eftersom den minimerar koldioxidutsläpp, undviker kemikalier och skapar näringsrik jord som kan återanvändas i naturen.

Anhöriga kan vara med vid inbäddningsceremonin både i Tyskland och i USA. Därefter placeras kroppen i en kokong/kammare och omvandlas till jord under en säker och övervakad process.

Priset i de olika länderna varierar beroende på val av tjänster och plats för gravsättning. Det är i många fall billigare än en traditionell kistbegravning och kremering, särskilt på lång sikt, eftersom det kräver mindre utrymme och underhåll.

Processen övervakas noggrant med sensorer som mäter temperatur, fuktighet och syrenivåer. I Tyskland sker ingen mänsklig kontakt med kroppen eller jorden under omvandligen, vilket gör metoden både hygienisk och säker.

Metoden är tillgänglig för de flesta, men det finns begränsningar vad gäller vissa sjukdomar, kroppsvikt och längd för att säkerställa att processen fungerar optimalt. I dagsläget bör kroppen inte vara längre än 1,95 meter eller väga mer än 100 kg.

De flesta större religioner börjar acceptera återjordning som ett alternativ till traditionell begravning och kremering i de länder där metoden är godkänd. I vissa fall kan det krävas särskilda tillstånd eller anpassningar för att uppfylla religiösa krav. Svenska kyrkan och andra religiösa samfund i Sverige har ännu inte tagit ställning i frågan.

För att få tillstånd att pröva metoden i Sverige kan det räcka med ett beslut från en enskild huvudman (huvudman är förvaltningsrättslig term för den statliga myndighet, kommunala förvaltning, eller annan likartad organisation som har ansvaret för viss verksamhet, tex. Svenska kyrkan). Därefter kan en justering av lagen behövas för att införa återjordning i Sverige. Förutom lagändring behövs även uppfyllande av miljö- och hälsokrav samt samarbete med kyrkogårdar och begravningsbyråer. Sverige behöver även allmänhetens acceptans samt finansiering och internationellt samarbete.

Ett Jordatorium är en anläggning som erbjuder den nödvändiga infrastrukturen för återjordning.  Byggnaden som har en ljus och varm design, är utformad för att vara en plats för  personligt avsked, ceremoni och även samtalsstöd. Jordatoriet är religionsneutralt och fokuserar på en miljövänligare och mer hållbar begravningsmetod.